- Hästskötare -
I lördags var jag som sagt på ponnyhopptävlingar i Kumla. Det var närmare 200 starter, vilket gör ca 100 ponnier på plats. Det är rätt mycket!! Och de flesta är såå söta. Dessutom börjar jag känna igen ett par stycken som är på de tävlingar jag åker på. Det är min jobbarkompis duktiga dotter Amanda jag vill titta på. Jag har aldrig tävlat själv, men än på ridskolan eller ridläger, men det är kul att titta. Allt blir ju roligare när man känner någon att heja på.
När jag sett Amandas första runda på Rikka åkte jag hem till gården där hästarna står, och mockade det de inte hunnit. Medan jag var där kom mamma och pappa i familjen hem, för att hämta nästa ponny. När han åkt till tävlingen och jag mockat klart, gav jag lunchhö till de små söta ponnyerna som var kvar hemma.
Sötaste Kottis.
Och fina Mimmi.
Det var ganska kallt både ute och inne i stallet. Speciellt vid dörren. Titta bara på det här glaset. Dinosaurien blir en annan färg än glaset när man häller kall dryck i det. Eller om det är riktigt kallt där glaset finns tydligen :)
Dinosaurieglaset.
När jag kom tillbaka till tävlingsplatsen han jag precis för att se prisutdelningen för Mountain Horse Cup, där Amanda kom på delad andra plats. När det var klart fick jag frågan om jag kunde gå med Rikka medan Amanda gick banan med mor sin. Självklart gick det bra. Sen blev det med till veterinärbesiktningen och resten av dagen blev jag hästskötare. Rikka är hur snäll som helst, hon gick där och brydde sig inte speciellt mycket om de andra. Hon gnäggade ibland och undrade var hennes kära Tazzen var någonstans bara. Allra helst hade hon nog velat ställa sig i solen och bara njuta av den kalla, men fina vinterdagen.
När sedan Rikkas andra hopprunda var avklarad och hon fick gå in i transporten försökte jag bli kompis med Tazzen. Han är inte riktigt lika cool som Rikka. Visst, han går bara där, men han är en liten speciell herre. Jag var med vid veterinärbesiktningen så Amanda fick äta. Och när det var klart stod jag och Tazzen själva och mös i solen en stund, innan Amanda kom. Vi gick för att göra iordning honom vid transporten och när vi var klara var det dags för henne att börja rida fram. Medan de sedan gick banan strosade han och jag runt i lilla ridhuset. Nu fick vi i alla fall vara inne, men nu hade det börjat bli mycket kallare! När solen går ner sjukner temperaturen snabbt!!
När Amanda hoppat sista klassen för dagen åkte jag hem. Det var kul att kunna hjälpa till och dessutom få vara lite med hästarna. Och se lite mer bakom kulisserna. Det är väl lika bra att jag får till tävlingsvanan, så att jag sedan kan åka runt med Ida och Robin. Kanske :)
Tazzen i solen.
När jag sett Amandas första runda på Rikka åkte jag hem till gården där hästarna står, och mockade det de inte hunnit. Medan jag var där kom mamma och pappa i familjen hem, för att hämta nästa ponny. När han åkt till tävlingen och jag mockat klart, gav jag lunchhö till de små söta ponnyerna som var kvar hemma.
Sötaste Kottis.
Och fina Mimmi. Det var ganska kallt både ute och inne i stallet. Speciellt vid dörren. Titta bara på det här glaset. Dinosaurien blir en annan färg än glaset när man häller kall dryck i det. Eller om det är riktigt kallt där glaset finns tydligen :)
Dinosaurieglaset. När jag kom tillbaka till tävlingsplatsen han jag precis för att se prisutdelningen för Mountain Horse Cup, där Amanda kom på delad andra plats. När det var klart fick jag frågan om jag kunde gå med Rikka medan Amanda gick banan med mor sin. Självklart gick det bra. Sen blev det med till veterinärbesiktningen och resten av dagen blev jag hästskötare. Rikka är hur snäll som helst, hon gick där och brydde sig inte speciellt mycket om de andra. Hon gnäggade ibland och undrade var hennes kära Tazzen var någonstans bara. Allra helst hade hon nog velat ställa sig i solen och bara njuta av den kalla, men fina vinterdagen.
När sedan Rikkas andra hopprunda var avklarad och hon fick gå in i transporten försökte jag bli kompis med Tazzen. Han är inte riktigt lika cool som Rikka. Visst, han går bara där, men han är en liten speciell herre. Jag var med vid veterinärbesiktningen så Amanda fick äta. Och när det var klart stod jag och Tazzen själva och mös i solen en stund, innan Amanda kom. Vi gick för att göra iordning honom vid transporten och när vi var klara var det dags för henne att börja rida fram. Medan de sedan gick banan strosade han och jag runt i lilla ridhuset. Nu fick vi i alla fall vara inne, men nu hade det börjat bli mycket kallare! När solen går ner sjukner temperaturen snabbt!!
När Amanda hoppat sista klassen för dagen åkte jag hem. Det var kul att kunna hjälpa till och dessutom få vara lite med hästarna. Och se lite mer bakom kulisserna. Det är väl lika bra att jag får till tävlingsvanan, så att jag sedan kan åka runt med Ida och Robin. Kanske :)
Tazzen i solen.Kommentarer
Trackback
