Hanchens

Det kanske är Hobbes tur att få en egen presentation. Hon är kullsyster med Kajsa. De blir åtta år i mars. Vi vet inte exakt när de fyller år men någon gång i mars är det. Eftersom Mishas systerdotter fyller 16 april, har vi hittat på att Kajsa och Hobbe fyller år exakt en månad innan henne.

Under uppväxten var det Hobbe som för det mesta hoppade på Kajsa, och brottade ner henne. Kajsa var som sagt lite svag i sin barndom. Men Hobbe var ganska feg. Om det nalkades bråk med andra katter var hon snabb in och satte sig under sängen... Någon vidare jägare kan jag nog inte heller säga att hon är. En och annan fågel och mus har nog dött i mötet med Hobbe, men hon är inte alls som sin syster.

Men hon är rolig, Hobbe. Hon har lite speciella saker för sig.

Redan när hon var liten växte hennes besatthet över hårsnoddar fram. Man kunde absolut inte låta snoddarna ligga framme, då var de borta nästa gång man tittade. Hon puttade ner dem med tassen och bollade snodden mellan tassarna. Hon försökte till och med ta bort en snodd ur håret på mig!!

Vatten är en annan sån där sak som gör Hobbe speciell! När hon var liten och vi hade duschdrapperi (nu har vi kabin) satt hon gärna med så att hon kunde titta på vattnet som rann. Vatten som porlar är bland det bästa hon vet. Ett tag ville hon dricka vatten ur kranen på toaletten. Trodde vi... Det visade sig senare att hon egentligen bara talade om för oss att hon ville ha nytt vatten i skålen!! Hon fick dricka ur kran säkert ett år innan vi fattade!! Oj, vad vi klagade på henne. Hon skrek om sitt vatten dygnet runt.

Samtidigt som hon absolut vill ha färskt vatten inne, kan hon gärna dricka ur leriga vattenpölar ute. Hon är lite besatt av även vatten!! På sommaren älskar hon att jaga vattenstrålen från en vattenkanna. Vattna blommor är en annan höjdare!

Oj, vad mycket det finns att skriva om Hobbe!! Något jag bara måste ta upp är hennes äventyssinne. Man vet att det är vår och på väg att bli sommar när Hobbe varit borta i tre dygn. Självklart blir jag lite orolig, samtidigt som jag vet att hon är sån. Första gången det hände var på semester i stugan i Skåne. Då hann hon precis komma tillbaka innan vi skulle åka hem....

Nu när det är vinter och kallt är hon extra gosig. Jag gissar på att hon vill ha värme av mig. Hon längar nog också efter våren och snart är hon borta i tre dygn igen...