Hanchens

Något jag lärt mig redan de första dagarna på året, är att jag har börjat släppa kontrollen över allt med barnen. Jag som alltid sagt att man måste släppa in barnafadern när de är små, har nog "glömt" det nu närde är "stora".

Jag vet inte varför det blivit så heller. På morgonen har jag varit med och sett till att de varit helt klara innan jag har åkt till jobbet. Och så har jag fått stressa! Och fått en inre stress för jag jag haft mycket att göra, samtidigt som jag sedan ska hämta på skola/dagis.

Nu, de första dagarna på året, har jag koncentrerat mig på mig, sett till att barnen vaknar och sitter vid frukostbordet, sen åker jag. Det fina med det är att jag förutom stressen dessutom kan åka ännu tidigare från jobbet ibland. Under hösten råkade det bli så att jag körde till och var med på alla aktiviteter. Stallet är ju min grej, så det var ok. Men det bara blev så att jag tog Robins tennis också, och Ida ville att jag skulle följa med till hennes gymnastik.

Där har vi nog en anledning till att jag varit där och pillat i allt. Barnen har velat att jag ska vara där. Ett tag var det bara jag som gällde, framför allt för Ida. Till och från för Robin.

Nu är de tack och lov större, och det är bara i bland som Ida kräver att jag ska göra saker!

Som sagt har jag börjat lära mig det här, och jag måste nog tänka på det hela tiden och jobba på det. Men det ska gå ;)