Hanchens

Läste i en tidning en gång att katter visst kan kommunicera med oss människor. De talar om vad det är de vill, sen är det upp till oss att tolka det de säger. Men de gör så gott de kan. Det gäller både intensivt gos och jamningar och kurr.

Hemma hos mig bor det två katter. Kajsa och Hobbe. Två damer i sina bästa år. I människoår räknat fyller de åtta år i mars.

Dessa små rara varelser pratar med oss hela tiden!

Hobbe är nog framför allt den som har talets gåva, även om det tog lång tid att förstå. Hon kommer till sängen på morgonen och gosar. Oftast vill hon ha mat. Hon kan sitta vid vattenkranar och jama. Då vill hon egentligen ha nytt vatten i sin skål. Just detta var väldigt jobbigt innan vi förstod vad hon ville, för då fick hon dricka ur kran.... Det var lite jobbigt att behöva sätta på och stänga av, för det lärde hon sig inte.

Och hon säger till när det behöver göras rent på toaletten. Och helst ska hon ha mycket sand!

På kvällarna kommer Hobbe alltid och lägger sig på mig. Jag måste ligga på rygg. Så somnar vi oftast. I alla fall på vintern när hon vill ha värme. Om hon tycker att jag går och lägger mig för sent för henne, sitter hon utanför sovrummet och jamar. Bara att gå till sängen!

Kajsa säger mest till när hon vill gå ut, och då med ett jamande som riktigt skär genom kroppen!! Och när hon vill ha mat, och då pratar vi inte om kattmat, utan fin människomat! Hon ligger på köksgolvet, mitt i vägen, och åmar sig och kurrar. Har hon tur slinker det ner något gott!!

Jag är väldigt glad att de finns med i vår familj!!