Hanchens

Det blev ingen Ridning för Ida idag. Vid tretiden ringde en fröken från dagis. Ida var hängig och hade sagt att hon hade ont i halsen. Vi behövde inte skynda oss dit, hon ville bara tala om det ifall vi inte skulle hinna ses. Jag tycker alltid det är jobbigt när de ringer från dagis (skolan har aldrig ringt ännu). Första tanken är förstås om det hänt något allvarligt. Sen om de är sjuka och behöver åka hem åker jag så klart så fort jag kan, men det finns ju inte med i planeringen. Jag har ju lagt upp dagen för att jobba, men självklart går barnen först! Nu för tiden kan jag ju i alla fall ta med mig jobbet hem. På gott och ont.

Jag var på skolan strax efter fyra sen hämtade jag och Robin Ida. Hon lekte som vanligt, men hade en tjock tröja på sig. Hon orkade inte rida. Istället spelade de Wii (hon borde kanske bara vilat...) och efter Bolibompa sov de. Jag och Robin hade bestämt att de skulle lägga sig klockan sju...

Det var en märklig känsla att jag och mannen satt i soffan 19.10 igen och de låg i sina sängar. Ida somnade fort. Robin somnade nog närmare åtta, men varvade ju i alla fall ner tidigt.

Nu ska jag också varva ner. Ska satsa på att vara på jobbet tiiidigt imorgon så de inte behöver få en så lång fredag..,

Idag var det Ridning för Robin igen. Gick superbra!! Det var hästbyte och han fick sin favorit Lina. Den busigaste hästen av alla! Liten och envis är hon, och det passar Robin bra.

När vi var på väg till stallet kände jag hur skönt det är att göra något efter jobbet. Jag kanske inte ska säga att vi oftast bara åker hem efter jobbet eftersom det är aktiviteter tre eftermiddagar av fem, men det kändes så skönt att få åka igen. Dessutom får jag frisk luft på köpet. Och egentid med ett barn.

De skönaste kvällarna är när jag får göra något efter jobbet. Åka till stallet med barnen, träna, åka till barnens tennisträning. När jag gör något annat en stund efter jobbet orkar jag konstigt nog vara vaken lite längre. Och det är ju trevligt !!

När vi åkte från tennisträningen igår, lekte jag och Ida brevbärare. Vi åkte till fyra av hennes kompisar för att lämna kalasinbjudan. Hon ser fram emot sitt kalas jättemycket!! Att fylla fem år, det är stort, tycker Ida.

Inför detta kalas har vi lärt oss av vårt förra misstag. Robins kalas varade i tre timmar, tio busiga killar. Det upplägget refererade till Idas fyra års kalas. Det varade också i tre timmar och gick hur bra som helst!! Skillanad på tjejkalas och killkalas kanske...?

Fem års kalaset blir två timmar, med bara fika, ingen mat.

Självklart med prinsesstema!!

Har varit på tennisträning med båda barnen idag. Det är Robins andra termin och Idas första. Hon var rätt taggad innan idag, då hon väntat lääänge!! Hela förra terminen var hon med och tittade och sent höstas bestämde vi att hon skulle få börja. Hon har till och med tjatat till sig ett eget rack redan innan hon börjat träna. Robin fick sitt ett par gånger in på terminen, i födelsedagspresent av farfar. Lite skillnad...

Jag åkte från jobbet vid tretiden för att hinna hämta dem till träningen som börjar fyra. De var faktiskt snabba på att byta om sedan och iväg in på banan, redan innan de som var där hade spelat klart...

Robins kompis Oscar spelar också tennis, och de två är emellanåt inte såå koncentrerade. De kan inte stå still i vanlig 6-års sprallighet, de är bredvid varandra heeela tiden, kan inte låta bli varandra. Som förälder är det svårt att låta bli att säga till dem, men det bästa är förstås att tränarna säger till dem...

Ida däremot var väldigt koncentrerad och ordningsam. Hon hade ju ingen kompis där, hon var väldigt sugen på att spela och har hört oss tjata på killarna.

Själva träningen gick bra. Robin blev bättre och bättre, synd bara att han inte tränar och försöker hela passet!!

Frågan är om någon av dem kan trygga vår pension eller om vi ska öka upp pensionssparandet.... ;)

Jag är ingen morgonmänniska. Jag tror jag är en "mitt-på-dagen"- människa. Sova liiiite länge på morgonen än jag gör till vardags. Orka vara vaken liiite längre på kvällarna än jag orkar nu. Men, jag njuter av att gå upp tidigt nu för tiden. Att få en stund för mig själv. Med lite "tur" går maken upp nästan en timme efter mig. Han ska gå upp tidigare än han gör, men han hinner ju ändå. Och jag behöver som sagt inte tänka på barnen.

Under min timme i ensamhet hinner jag kolla de senaste nyheterna på min Iphone, jag hinner duscha, fixa hår och smink, välja kläder, äta frukost och dricka kaffe. Är jag riktigt snabb kan jag hinna borsta tänderna också.

Den här stunden på morgonen är så skön. Det är tyst (så när som på katterna) och det är bara jag. Och katterna.

Idag vaknade Ida med mig, så denna morgon blev inte som det var tänkt....

Usch vilken seeeg måndag det var idag!! Lite trötthet hängde nog kvar från lördagens äventyr och sena hemkomst. Jag fick även dela säng med min dotter inatt, och det gör ju oftast inte att jag sover bättre.

När jag kom till jobbet hade jag dessutom inget av MITT jobb att göra heller, så det var bara att börja hjälpa min gamla grupp. Jag gör det för något måste jag ju göra, och de har mycket att göra så det klart att jag hjälper dem. Det tråkiga är ju att jag VILL ju göra mitt nya jobb. Jag VILL att de säljare jag ska hjälpa ger mig tillräckligt med jobb så jag kan hjälpa dem, så de kan vara mer ute hos våra kunder. Jag hoppas verkligen att det blir en fortsättning på det projekt som min tjänst är just nu. Jag trivs riktigt bra när jag får hjälpa säljarna med deras administration, bl.a. Avtalsskrivning. Det känns som att jag gör lite nytta.

Efter jobbet åkte jag till SIBA för att hämta en router, som Misha lagt undan. När jag skulle betala skiljde det 200:- på nätpriset (som Misha tittat på) och att handla i butik. Det blev ingen router med hem... Vi får väl beställa en i stället.

Medan maten blev klar passade jag på att skriva Idas inbjudningkort. Snart är det nämligen dags för 5-års kalas för lilla tjrjen!! Fyra kompisar vill hon bjuda. Och en extra kille. Han går i förskoleklass och fyller alltså sju år snart. De leker ingenting längre och träffas inte heller eftersom hon är på dagis och han på skolan... Vi skippar honom denna gång....

Nähä, nu ropar Hobbe på mig... Dags att sova och ladda för en härlig tisdag!!

Ett ständigt problem vi har, är att komma på vad vi ska äta till kvällsmat. Någon kväll då och då blir det smörgås med ost och köttpålägg och lite grönsaker, men oftast behöver barnen lagad mat. Jag med för den delen. Jag vill ju inte gärna servera pasta med köttbullar eller korv varje dag...

Det roliga är ju dessutom när vi lyckas klura ut något nytt!! Idag hade maken min funderat ut vad vi skulle äta. Fiskblock i ugn, saltad och pepprad. Över det hällde han cocos-mjölk med vitlök, riven ingefära och paprikapulver. Till detta serverades ris och kokt broccoli!! Smaskens!! Matlådor räckte det också till- perfekt!

Så, nu är jag mätt!!

Igår kväll började Ponnyakuten för säsongen. Jag vet att det är för barn, och det är på SVTB, men det här är det jag som vill se hemma hos oss. Okej, barnen sitter också med och tittar. Frågan är ju om det är för att de vill titta och är intresserade, eller om det är för att de inte vill lägga sig.

Jag hade sett fram emot Ponnyakuten !! Programmet handlar om åtta barn som åker med sina ponnyer på ridläger hos Tobbe Larsson (www.tobbelarsson.com). Det unika med just det här lägret är att alla deltagarna har något problem med sig och sin ponny. Det är allt från ohanterlig ponny till att de ej kan lasta eller att ryttaren inte kan lasta. Alla problem är ju stora för var och en. Men lösningarna gör inte Tobbe på något sätt unik. Självklart är han duktig med sina hästar och jag tycker det var fantastiskt att se honom lasta Hugo med relativ lätthet, och att de lyckades få en tjej som när hon kom till lägret inte hoppade högre än 20 cm att hoppa 80 cm när lägret var slut!!

Jag förstår att de tar med sådana problem som de känner kan lösas under två veckor, men jag tycker det vore intressant att se tex en häst som bara rusar när man rider, eller en som hugger i gallret när man går förbi. Eller varför inte en som bara bockar när man rider. Eller som inte kan stå uppbunden. Som sagt är alla problem stora för den som har problemet, men det vore intressant att se de fall där det faktiskt är hästen som är dum. Hur löser de det?

Jag vet nämligen att Tobbe kan det här med hästhantering. När jag praktiserade hos honom sommaren 1998 hade han tex en hingst som var hur lugn som helst, men när man gick ut med honom på innegården visste att det var dags för beteckning.

Det var lite kul att få en sammanfattning av förra säsongen igår, men lite besviken blev jag. Jag hade velat se de nya deltagarna, deras ponnyer och problem.

Jag får snällt vänta en vecka till...

Jag är väldigt nöjd med dagen. Trots att vi kom hem runt midnatt i natt, och vi pga det sov länge (Robin vaknade först- 08,30!) har vi hunnit med en dag i Ånnaboda.

Smörgåsmellis innan vi åkte fick fart på barnen. De var lite griniga innan det. Men, är man hungrig är det inte mycket som är roligt!!

Utflyktens första mål var att barnen skulle visa mig Trollspåret. Enligt hemsidan är det 800 meter, men vi åkte från parkeringen så något längre blev det. Jag mätte med min tränings-App och det blev 1,4 kilometer!! Inte det minsta gnäll fast de ramlade lite. Det var inte ens spårat, utan det fick Robin göra som åkte först. Jag åkte sist och fick därför det bästa spåret.... ;) Jag har inte hunnit åka med dem så många gånger, men Misha sa att de blivit mycket bättre sedan första gången!!

Ida kämpade som tusan upp för den lååånga backen från parkeringen till restaurangen som finns där. Hon bara skulle upp!!

Efter lunchen fortsatte vi till Storstenshöjden. Robin var sugen på att prova sina nya slalomskidor. Den dagen vi köpte dem hade de inte tid att fixa bindningen i affären. Då lånade han skidor av dem, men åkte med sina pjäxor.

Det var inte mycket folk idag. Speciellt inte i barnbacken. De börjar verkligen få in tekniken nu. Det finns två gupp de gärna åker i, och båda två försökte hoppa där! Ida ville ha mer fart i backen och Robin börjar få till riktiga bromsningar.

Igår förmiddag hann vi med lite skridskor. Det har de också lärt sig nu. Robin är säkrare än Ida, och kunde åka ett helt varv själv i ishallen!!!

Det är sååå roligt att vi kan göra saker nu som alla har utbyte av.

När vi åkte Trollspåret fick jag lite tekniktips av mannen som jag vill ut och testa så snart som möjligt. Antar att det blir först i helgen. Om det finns någon snö kvar....

Igår var vi bjudna på Pepparkakshus-plundring anno 2010. Det var andra året i rad. Till skillnad från förra året var det fler barn bjudna, men det var bara Misha och jag som var kvar av föräldrarna. Förra året var det en mamma till som var kvar.

Det är en kul idé tycker jag, med att"bracha" pepparkakshus. Oscar bjuder in ett par kompisar och de leker och har kul. Efter ett tag kommer de ner för att fika, och då slår de sönder årets Pepparkakshus!! De slog med händerna, vilket måste gjort ganska ont...

Oscars mamma hade bakat moccarutor, men med mörk choklad uppepå. Supetgott!! Coop

Hade bakat bullar åt oss.

Alla barn, fyra 6-åriga killar och lillasyster Ida snart 5 år, lekte jättebra! Lillebror Emil fick inte riktigt vara med. Ibland tröttnade Ida på killarna och gjorde något annat. Vi märkte inte mycket av dem alls. De frågade inte ens om de fick spela Wii, vilket de annars gör så fort de får chansen...

En mycket lyckad tillställning som vi hoppas vi blir bjudna på om ett år igen!

Något jag lärt mig redan de första dagarna på året, är att jag har börjat släppa kontrollen över allt med barnen. Jag som alltid sagt att man måste släppa in barnafadern när de är små, har nog "glömt" det nu närde är "stora".

Jag vet inte varför det blivit så heller. På morgonen har jag varit med och sett till att de varit helt klara innan jag har åkt till jobbet. Och så har jag fått stressa! Och fått en inre stress för jag jag haft mycket att göra, samtidigt som jag sedan ska hämta på skola/dagis.

Nu, de första dagarna på året, har jag koncentrerat mig på mig, sett till att barnen vaknar och sitter vid frukostbordet, sen åker jag. Det fina med det är att jag förutom stressen dessutom kan åka ännu tidigare från jobbet ibland. Under hösten råkade det bli så att jag körde till och var med på alla aktiviteter. Stallet är ju min grej, så det var ok. Men det bara blev så att jag tog Robins tennis också, och Ida ville att jag skulle följa med till hennes gymnastik.

Där har vi nog en anledning till att jag varit där och pillat i allt. Barnen har velat att jag ska vara där. Ett tag var det bara jag som gällde, framför allt för Ida. Till och från för Robin.

Nu är de tack och lov större, och det är bara i bland som Ida kräver att jag ska göra saker!

Som sagt har jag börjat lära mig det här, och jag måste nog tänka på det hela tiden och jobba på det. Men det ska gå ;)

Det blev fredag och helg den här veckan också!! Det kändes inte så i måndags, men nu är det bevisat!

Bland det första vi pratade om på jobbet i måndags var hur långt det var kvar till nästa allmänna  ledighet- påsken. Den är sen i år, slutet på april, så det var hela 14 veckor kvar! Även om det inte kändes som att veckan skulle ta slut är jag lite förvånad över att det redan är fredag. På samma sätt kommer jag nog bli lite förvånad över att det snart är påsk...

Jag är inte trött på att jobba efter bara fem dagar, men jag blir trött på kvällarna. Jag går upp tidigt och lägger mig egentligen för sent för att gå upp så tidigt. Skulle behöva lägga mig med barnen klockan åtta ibland, men det känns ju inte heller roligt. Vill ju hinna hänga med lite i världen och umgås med maken. Men, ibland är jag så trött att det inte är någon idé.

Nu är det i alla fall en helg som jag ska njuta av med familjen!!

Alltid är det någon som stör sig på ordet fredagsmys, därav de stora bokstäverna ;)

Jag har fredagsmys!! Tror hela familjen är rätt nöjd med upplägget för kvällen. Jag fixar mat, dricker en kall och tar lite chips till förrätt. Barnen spelar Star Wars på Wii och Misha är med dem.

Passar på att skriva medan köttfärsen tinar. Robin kom med förslag på mat i affären. För ovanlighetens skull (på riktigt!) ska vi äta Tacos och köttfärsen var ju fryst....!

Idag fick de även köpa lite godis att ha efter maten. Och imorgon.

Snart är det dags för Bolibompa och Kent Agent och något annat, nytt fredagsprogram för barn.

När de har lagt sig blir det På Spåret och sedan Skavlan. Han har alltid så intressanta gäster!! Och coolaste killen som springer runt på stan och frågar ut folk.

kanske kanske att det blir något rött eller vitt sen...

Hoppas alla får en  trevlig fredag!!

Idag var det Idas tur att rida. Det gick hur bra som helst!! Hon rider just nu en genomsnäll lite ponny som heter King. Han är vit och lite brun, men "Lilla Gubben" prickar på rumpan.

Idas grupp red samma bana som Robin gjorde igår, men med liiiite högre hinder. Skillnaden var egentligen att Robins hinder var kryss och Idas hinder var "raka" som Ida sa. Och de var väl max 20-30 cm höga... De kan inte vara för höga eftersom ledarna också måste hoppa över ;)

Ida red utan att jag höll i hela tiden, precis som Robin. Jag höll i hästen första gången hon skulle hoppa över det "raka" hindret vara för att se vad han skulle göra.

Hela lektionen gick hur bra som helst!! Lotta, ridläraren, sa att Ida har utvecklats jättemycket sedan hon började. Efter 1,5 år borde de kunna en hel del!!

Varje gång vi åker från ridskolan och det har gått så här bra, och det gäller både Ida och Robin, så blir jag dels jätteglad, och dels sugen på en ponny åt dem. Men det kan jag nog bara drömma om ....

... Eller katter att sova på nätterna...

Ett par minuter i natt, ca halv tre, ängnade jag mig åt kattuppfostran! Jag väcktes av Kajsas genomträngande jamande. Har man hört det så förstår man... Jag försökte stå emot, men det gick inte.

Hon ville ut, antagligen för att uträtta sina behov. Och jag visste, att om hon fick gå ut, skulle det inte dröja många minuter innan hon vill in igen.

När hon stod vid ytterdörren gick jag och hämtade henne, och bar henne till kattlådan. Stängde dörren. Hon gick ur lådan på en gång och ville ut från toaletten. Samma sak en gång till. Jag knäppte med fingrarna (det brukar vi göra när de tex smitit upp på boret, och då är de snabba ner). Vi höll på en stund. Hon till och med fräste åt mig, så oense var vi. Hon ångrade sig dock och la sig utsträckt på sidan för att visa sin underlägsenhet.

Det hände inget i lådan, så hon fick gå ;) Hon gick ner utan ett ord. När jag lagt mig igen hörde jag morrande från flickorna där nere. Kan ju bara gissa, men troligtvis hoppade Kajsa på Hobbe och störde hennes nattsömn också....

Idag var det hoppning på schemat för Robins ridlektion !! Han tyckte både att det var roligt och han var jätteduktig. Det hänger väl ihop förstås. Vi tar det från början...

Innan kul var Robin rätt trött på kvällarna och orkade inte riktigt komma iväg och rida. Vi brukade åka direkt från skolan och det var kanske pinsamt att byta om där, jag vet inte. Han var säkert hungrig också, de äter mellis vid 14- tiden på skolan. Han hade till och med inställningen att han skulle sluta rida efter jul!

Nu har jag till att börja med lagt om strategin. Jag försöker åka lite tidigare från jobbet så att vi hinner hem för att byta om. Vi kan då också äta lite mellis. Och oftast blir det inte lika stressigt. Bara det är en bra början!!

Förra veckan var det första lektionen efter juluppehållet. Han har kanske hunnit sakna det lite, plus att han är utvilad efter jullovet.

Idag var det som sagt hoppning och det såg han fram emot!! Jätteroligt!! Han ville trava mycket. Jag med så jag skulle slippa frysa....

Banan bestod av tre hinder och en båge mitt i ridhuset, samt ett hinder på långsidan och bommar på långsidan. Först travade de bara långsidan, men på slutet hann de med att trava hela banan. Robin red banan helt själv hela lektionen!! Jag gick/sprang med så klart, men det var han som startade, stannade och styrde!!

När jag erbjöd honom att åka och rida Kottis och hoppa honom ville han det och undrade hur högt han kan hoppa. Det ser lovande ut ....

Glad "Ponnymamma" !!

Det verkar inte som att det funkar att lägga upp bilderna som jag vill... I alla fall ser inte jag dem!! :(

Säg gärna till om ni ser dem, kan  vara bra att veta. Ska vara en gran och en katt.

Hoppas appen kommer snart!!!

Idag är jag trött. Orkade inte riktigt gå upp i morse, men tvingade mig upp ca 10 minuter efter klockan ringt. Det gäller att inte blunda igen, då är det kört!!

Trots min trötthet måste jag säga att jag börjar få in farten redan dag nummer två! Kaffet står på spisen medan frukosten intas och kan drickas direkt när filen och den hemmagjorda müslin är uppäten. Kaffet i sig går ganska fort att dricka.

Innan jag sedan åker, ska jag få ner barnen till frukosten. Det går med varierat resultat. De är ganska olika på morgonen. En studsar mer eller mindre upp och rakt ner i kläderna, och den andra är mer svår startad. Men oftast går det ganska fort. Det går mycket lättare efter att de fick egna väckarklockor!! Suveränt!!

Hemligheten är att vara snabbare när jag väl går upp, så att jag hinner duscha och fixa och äta frukost innan de andra vaknar och går upp. Då kan jag åka till jobbet strax efter 07.00.

Har varit på jobbet halv åtta två dagar i rad och hoppas det håller i sig läääänge nu!!!